| Slaget vid Uhud |
|
|
|
| Under Profetens(S) fana | |||
| Skrivet av Administrator | |||
Det gick dåligt för soldaterna från Makka och de drog sig tillbaka. Muslimerna, som trodde att kriget redan var vunnet, började samla ihop krigsbytet. Bågskyttarna, som stod vakt vid bergspasset, lämnade också sina poster, trots att de hade stränga order från Profeten(S) att inte lämna posterna. En av kuffar, Khalid bin Walid, såg en öppning i bergspasset bakom muslimerna. Han samlade ihop några av sina män och anföll muslimerna bakifrån. I förvirringen hördes ett rop att Profeten hade dödats. Detta bringade ännu större förvirring bland muslimerna. Abu Bakr, Umar och Uthman flydde upp i bergen. ”När ni sprang er väg utan att se åt någotdera håll, fastän Profeten kallade er tillbaks…” Suratu A’ali Imran 3:152 ” Sannerligen måste de, som sprang sin väg, dagen då de två arméerna möttes (Uhud), ha bringats på fall av Shaytan för sina (syndiga) handlingars skull; men Allah har för- visso förlåtit dem. Han är förlåtande. Qur’anen -Suratu A’ali Imram 3:152 Imam Ali (AS) fortsatte att försvara Profeten. Då hördes en röst från himlen, som sade: Det finns ingen soldat så modig som Ali, det finns inget svärd som Zulfikar* * Det var Profeten(S) som hade givit svärdet till Imam Ali(A). 70 Muslimer led martyrdöden. Trots att segern var inom räckhåll för dem, led de ett svårt nederlag. Nederlaget var början till stora svårigheter för muslimerna. Det blev en uppmuntran för judarna och de andra stammarna, som var bosatta utanför Madina, att anfalla muslimerna.
|
Slaget vid Uhud

